Lycka är en varm container

Helt otroligt, jag blir lika fascinerad och (nästan) lycklig varje gång kosan styrs till en av stadens feta återvinningsanläggningar. Om man som bitter, "vi-betalar-ju-så-mycket-skatt"-svenne-banan undrar vart alla pengar går, förutom till Danielssons flygturer i Air Force one,....besök då en valfri grovsopsanläggning.

Jag håller på att städa ur ett vindsförråd som rymt HUR jävla mycket som helst, allt från gamla skolpapper (t o m från grundskolan...jag har något fel i huvudet som hamstrat så mycket skit, jag vet) pärmar och tidningar, till virke, sladdar, speglar och elektronik. Sätter automatlådan på "Drive" och styr bort till Hagby, och det är det här som verkligen fascinerar mig: att man kan slänga precis allt, ALLT! Prydliga rader med containrar och återvinningsstationer möter en, trevlig personal, rent och snyggt, solen skiner.....wunderschööön!

Vad händer med allt?

Skall nu åka till Stockholms stads nya (jag kommer snart bli till en "trainspottande" samlare som åker runt jorden för att "bocka av" återvinningsstationer) som ligger insprängt i berget mellan Norr- och Roslagstull mitt inne i stan, rapport kommer senare.

Den enda släng-ångesten var, i princip, min gamla MD-spelare, varför spara den, vilket jag ju inte gjorde, men DET kändes lite i magen faktiskt.


Släng, släng, SLÄNG!!!


Släng för att få ljus och rymd, släng allt ni kan, sedan slänger ni lite till, sedan ETT snäpp till, så att det gör lite ont...släpp soporna fria!